Moraharpa
Paintings of the nyckelharpa can be found in Swedish and Danish church frescos as early as from the 14th century. It's origin is unclear, one theory saying it came from Germany, but it may also have Swedish origin. The key mechanism is said to be an inspiration from the hurdy gurdy which is as far as we know an elder instrument. During the centuries the nyckelharpa has become more and more complicated in its construction. The modern nyckelharpa has several rows of keys with a complete chromatic scale. Many musicians have become interested in the elder forms of the instrument and the sound that these early types produce. The Moraharpa, which can be seen at the Zorn museum in Mora, Dalarna, is on of the the eldest known nyckelharpas found in Sweden. It seems much related to the "Schlüsselfiedel" that Michael Praetorius portrays in his Theatrum Instrumentorum from 1620.
Some other elder nyckelharpas found in Norway and Finland.
Nyckelharpan finns avbildad på kyrkmålningar sedan 1300-talet. Den kan ha kommit till Sverige från Tyskland eller från vallonerna, men den kan också ha svenskt ursprung. Troligen är nycklarna inspirerad av lirans konstruktion. Under tidens gång har nyckelharpan blivit mer och mer komplicerad och nu har den moderna harpan flera rader nycklar och en helt kromatisk skalindelning. Men många vill styra tillbaka mot de äldre modellerna och den enklare klangen. Moraharpan är den äldsta, bevarade svenska nyckelharpan. Den finns att beskåda på Zornmuseet i Mora. Mest liknar Moraharpan den "Schlüsselfiedel" som den tyske musikvetaren Michael Praetorius avbildar i sitt verk Theatrum instrumentorum från 1620.
Några andra äldre nyckelharpor har påträffats i Norge och i Finland.